Hur påverkar tidiga erfarenheter vår hälsa senare i livet? Den frågan står i centrum för kohortstudier – långsiktiga forskningsprojekt där stora grupper människor följs under många år. Som en del i att uppmärksamma att NorthPop kohortstudien gått i mål med att inkludera 10 000 deltagare anordnade studien en konferens med titeln ’Large cohort studies: Success factors and methods’.

Konferensen hölls på Elite Hotell Mimer i Umeå den 5–6 februari och samlade forskare från hela Sverige för att diskutera hur just kohortstudier bidrar till ny kunskap om hälsa och sjukdom.

Kohortstudier gör det möjligt att koppla samman genetiska faktorer, miljö, levnadsvanor och sociala förhållanden över hela livet. Under konferensen presenterades flera ledande exempel. Simon Haworth från University of Bristol berättade om den brittiska ALSPAC-kohorten, som har följt deltagare från födseln in i vuxen ålder och gett viktiga insikter om både fysisk och psykisk hälsa. Bethany van Guelpen presenterade Northern Sweden Health and Disease Study (NSHDS) en av de mest betydelsefulla befolkningsbaserade kohorterna i Norden. Fokus riktades också mot NorthPop, Umeå universitets stora graviditets- och barnkohort, som nu har avslutat sin rekrytering.

Tidiga resultat från NorthPop tyder på att faktorer som kost, antibiotikaanvändning och miljöexponering under graviditet och tidig barndom kan påverka risken för allergier, luftvägssjukdomar och andra hälsoutfall.

Andra presentationer visade hur kohortdata kan synliggöra sociala ojämlikheter i hälsa och bidra till ökad förståelse för biologiska mekanismer, till exempel via epigenetik och mikrobiomforskning.

En viktig del av konferensen handlade också om vad som krävs för att kohortstudier ska vara framgångsrika på lång sikt: stabil finansiering, samarbete mellan hälso- och sjukvård och akademi, robusta data- och biobanksstrukturer samt förtroende från deltagarna. Nya analysmetoder, inklusive artificiell intelligens, lyftes fram som viktiga verktyg för att kunna ta tillvara den stora mängd data som kohortstudier genererar.

Under konferensens andra dag riktades fokus särskilt mot yngre forskare, med bland annat föreläsningar om statistiska metoder och en så kallad poster walk där forskare visade resultat från sina studier.

Konferensen visade tydligt kohortstudiers unika styrka: genom att följa människor över tid kan forskare få kunskap som kortare studier inte kan erbjuda. När kohorter som NorthPop fortsätter att utvecklas förväntas de spela en central roll för framtida folkhälsa och förebyggande medicin.

”Utmärkta presentationer, mycket givande nätverkande och vi blev överväldigade av den positiva responsen från alla deltagare – vi kommer definitivt att arrangera konferensen igen.” säger Prof Magnus Domellöf, forskningsledare inom NorthPop och arrangör för konferensen.

”När vi har samlat in sådant fantastiskt material som i NorthPop vill vi möjliggöra för folk att använda det. Samarbete är nyckeln här. Och konferensen är ett utmärkt tillfälle att träffas och nätverka” fyller Prof Christina West i, även hon forskningsledare inom NorthPop och arrangör för konferensen.