För forskare

NorthPop – en forskningsinfrastruktur inom Region Västerbotten/Umeå universitet

NorthPop är en forskningsinfrastruktur vid Region Västerbotten och Umeå universitet. Infrastrukturen består av en databas och en biobank med omfattande, populationsbaserade, longitudinella data. Dessa samlas in från 30 000 individer, det vill säga 10 000 barn och deras föräldrar, vilka är i genomsnitt 32 år.
Region Västerbotten och Umeå universitet har en framgångsrik tradition av forskning baserat på databaser och biobanker. Tidigare har den dock så gott som helt fokuserat på medelålders och äldre individer eller specifika sjukdomar. Det finns ett stort behov av en populationsbaserad infrastruktur med biobank för barn och unga, eftersom de flesta av våra vanliga livsstilsrelaterade sjukdomar och beteenden grundläggs tidigt i livet. Barn och unga vuxna utgör 50 procent (130 000 individer) av Västerbottens befolkning. NorthPop blir därmed ett perfekt komplement till Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) som täcker åldrarna från 40 år och uppåt. Detta möjliggör bl.a. helt nya multigenerationella forskningsprojekt.
NorthPop är en öppen infrastruktur, som är tillgänglig för alla forskare vid Region Västerbotten och Umeå universitet samt även för externa forskare. Fler än 40 disputerade forskare är involverade i NorthPop, vid många olika kliniker inom Region Västerbotten och institutioner inom Umeå universitet. Redan under de första åren startades över ett dussin ambitiösa forskningsprojekt, med frågeställningar kring bl.a. astma/allergi, övervikt, hjärnans utveckling, epigenetik, tarmflora, miljögifter, livsstil/socioekonomi, psykisk hälsa samt digitala medier. Antalet projekt och forskare som utnyttjar infrastrukturen beräknas öka kraftigt, och styrgruppen kommer att verka för att det insamlade materialet nyttjas maximalt för forskning.
Vi är övertygade om att NorthPop under de kommande decennierna kommer att utvecklas till en mycket värdefull resurs för forskning vid Umeå universitet och för hela Västerbotten och bidra till världsledande spetsforskning.

 

NorthPop struktur och datainsamling

Gravida kvinnor som kommer på rutinultraljud på Region Västerbottens specialistmödravård i Umeå, Skellefteå och Lycksele inbjuds att delta i NorthPop tillsammans med sin partner och sitt barn (aktuell graviditet). Barnen (och hela familjen) följs därefter fram till 7 års ålder. Föräldrarna ger informerat samtycke som även inkluderar koppling till andra lokala och nationella databaser såsom journalsystem från sjukhus, tandvård, mödravårdscentral, barnavårdscentral och elevhälsa, samt från nationella kvalitetsregister (Graviditetsregistret, Svenskt neonatalt kvalitetsregister, barnhälsovårdens och elevhälsans kvalitetsregister, Svenskt karies- och parodontitregister, register vid Statistiska centralbyrån (folkbokföringsuppgifter samt uppgifter om bland annat utbildning och sysselsättning) och Socialstyrelsen (Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsens patientregister och Läkemedelsregistret). Infrastrukturen täcker sedan 2021 hela befolkningen i Västerbotten.

Datainsamlingen inkluderar dels enkätfrågor, dels biologiska prover (Fig 1). Vi använder ett avancerat webenkätsystem som skickar ut automatiserade sms och e-mail till deltagarna med länk till enkäterna. Under graviditeten besvaras fyra delenkäter av mamman och fyra av partnern. En serie av delenkäter skickas därefter ut när barnet är 4 månader, 9 månader, 18 månader, 2 år, 3 år och 7 år gammalt.

Biologisk provtagning inkluderar blodprov från kvinnan i graviditetsvecka 28. Kvaliteten i dessa blodprover är mycket god. Blodprov från barnet tas från navelsträngen vid födelsen och dessa prover är av exceptionellt god kvalitet. Blodprovstagning vid 18 månaders ålder påbörjades i mars 2018, och nästa blodprov blir när barnen är 7 år gamla från hösten 2023. Samtliga blodprov centrifugeras och därefter sparas följande portioner från provet: 10 plasmarör, 2 rör vita blodkroppar (buffy coat) och 10 rör röda blodkroppar.

Övrig biologisk provtagning inkluderar ett urinprov från mamman under graviditeten (vecka 18) samt salivprov och avföringsprov från barnen vid 1, 4, 9 och 18 månader samt vid 3 och 7 års ålder. Dessutom insamlas urinprov från barnet vid 1 månads ålder och bröstmjölksprov från mamman.

 

Fig 1. Översikt över datainsamlingen i NorthPop forskningsinfrastruktur

 

Sedan starten våren 2016 har NorthPop inkluderat över 24 000 individer (över 8000 familjer, uppgift från okt 2023). Målsättningen är att inkludera 10 000 familjer eller cirka 30 000 individer och detta beräknas uppnås under 2025 enligt nuvarande planering.

Databasen ligger fysiskt på servrar på ITS, Umeå universitet och ligger organisatoriskt under Registercentrum Norr, Region Västerbotten. Den innehåller hittills över 10 miljoner svar på enkätfrågor (uppgift från maj 2023).

Biobanken med NorthPops biologiska prover förvaras i Biobanken Norr, Region Västerbotten. Hittills har över 300 000 biologiska prover insamlats; alikvoter blod, urinprov, salivprov, avföringsprov och bröstmjölksprov (uppgift från maj 2023).

 

NorthPops betydelse för forskning och samhällsrelevans

 

Betydelse för forskning

Eftersom NorthPop är en forskningsinfrastruktur under uppbyggnad har vi inte lika många användare (anknutna forskare) som mer etablerade forskningsinfrastrukturer. Vi räknar med att intresset för NorthPop infrastrukturen både bland interna (Region Västerbotten/Umeå universitet) och externa forskare kommer att öka kraftigt under de närmaste åren.

I nuläget är över 40 disputerade forskare vid Region Västerbotten/Umeå universitet involverade i NorthPop projektet. Forskarna tillhör bl.a. Region Västerbotten klinikerna Barn- och Ungdomscentrum, Kvinnokliniken, Folktandvården, Cancercentrum, Reumatologi, Klinisk Immunologi, Hud och STD samt Barn- och Ungdomspsykiatri och Umeå universitet institutionerna för Klinisk Vetenskap, Odontologi, Samhällsmedicin/rehabilitering, Strålningsvetenskaper, Kemi, Matematisk statistik, Psykologi, Sociologi och Datavetenskap.

Ett stort antal ambitiösa forskningsprojekt som bygger på NorthPop-infrastrukturen pågår. Dessa inkluderar frågeställningar kring bl.a. astma, allergi, övervikt/fetma, hjärnans utveckling, beteende- och skolproblem, glutenintolerans, genetik, epigenetik, exponering för miljögifter, livsstilsfaktorer, socioekonomiska faktorer, tarmflora, munflora, digitala media och socialt stöd till föräldrar samt stress och psykisk hälsa under graviditeten. Då projekten är relativt nystartade finns ett fåtal internationella, vetenskapliga publikationer baserade på NorthPop (samt drygt 50 studentarbeten i maj 2023).

Antalet anknutna forskare ökar hela tiden och förutom de involverade fakulteterna ser vi även stora möjligheter även för forskning inom t.ex. pedagogik och språk.

De flesta av de anknutna forskarna har använt (eller planerar att använda) NorthPop i sina ansökningar till de stora forskningsfonderna, bl.a. till Vetenskapsrådet (VR), Forte och Wallenberg, Centrala ALF, Erling Perssons stiftelse m fl.

 

Samhällsrelevans

De flesta livsstilsrelaterade sjukdomar är svåra eller omöjliga att bota. Det är därför mycket värdefullt att hitta effektiva förebyggande åtgärder, men fortfarande vet vi mycket lite om riskfaktorer och mekanismer för uppkomsten av dessa sjukdomar. Under de senaste decennierna har det blivit alltmer tydligt att fostrets och barnets tidiga miljö under graviditeten och de första två levnadsåren (”de första 1000 dagarna”) har mycket stor betydelse för individens framtida hälsa, långt upp i vuxen ålder. Det gäller effekter på tillväxt, övervikt/fetma, allergiska sjukdomar, neuropsykologiska funktioner, hjärt-kärlsjukdom etc. Exponeringar under denna känsliga period via t.ex. kost, miljögifter, droger, läkemedel, infektioner, fysisk aktivitet och andra livsstilsfaktorer har föreslagits kunna ”programmera” metabolismen genom att aktivera eller inaktivera gener, en effekt som kan bevaras vid celldelningar och kvarstå livet ut. Dessutom kan tidiga exponeringar troligen påverka utvecklingen av organsystem som t.ex. hjärnan, lungorna och hjärt-kärlsystemet, och även dessa effekter kan bli bestående.

De flesta av våra vanliga livsstilsrelaterade sjukdomar och beteenden grundläggs alltså tidigt i livet men det är fortfarande inte känt exakt vilka miljöfaktorer som är riskfaktorer för olika sjukdomstillstånd och mekanismerna är ofullständigt kända. Fostret lever i en nästan helt steril miljö men koloniseras snabbt efter födelsen av bakterier på huden, i munnen och i mag-tarmkanalen. Tarmflorans sammansättning har nyligen kopplats till viktiga sjukdomstillstånd som t.ex. allergiska sjukdomar, övervikt och autoimmuna sjukdomar.

Det finns därför ett stort behov av en forskningsinfrastruktur som samlar in unika data relaterat till exponeringar under graviditeten och den tidiga barndomen. Det handlar om genetiska och epigenetiska data samt data om mag-tarmflorans utveckling, så att dessa faktorer kan relateras till senare hälsoutfall. En preventiv åtgärd tidigt i livet leder till en mycket större effekt på den livslånga hälsan eller antalet ”funktionsjusterade levnadsår” än en åtgärd senare i livet.

Unga vuxna och barn som växer upp idag exponeras för helt andra miljöfaktorer än bara för 10 år sedan. Ett stillasittande liv med mycket skärmtid och flitigt användande av smartphones och internet innebär nya hälsorisker men också helt nya möjligheter att samla in information till kohortstudier. Det är viktigt att fånga upp de nya riskfaktorer som dyker upp i samhället och det innebär ett behov av nya kohortstudier med yngre personer som exponeras för dessa. Vad det innebär för risker eller fördelar att växa upp med smartphones/surfplattor från tidig ålder vet ingen ännu. Detta innebär att det finns ett stort behov av en forskningsinfrastruktur som inkluderar just barn och unga vuxna.

Samtidigt innebär det nya informationssamhället helt nya möjligheter att samla in information. NorthPop är den första forskningsinfrastrukturen i Västerbotten som genomgående använder webenkäter för datainsamling – de flesta deltagarna besvarar dessa i sin smartphone snarare än på sin dator. 

NorthPop är en viktig regional satsning för Umeå universitet och har sedan 2015 fått infrastrukturanslag från Umeå universitet. Vi är övertygade om att NorthPop kommer att utvecklas till en mycket värdefull resurs för forskning vid Region Västerbotten, för Umeå universitet och för hela Västerbotten under de kommande decennierna och bidra till världsledande spetsforskning vid Region Västerbotten och Umeå universitet. Vi ser också stora möjligheter för koppling till andra register och infrastrukturer, inte minst Västerbottens hälsoundersökningar och Demografiska databasen, vilket kommer att möjliggöra multigenerationella projekt. Dessutom finns goda möjligheter till kopplade interventionsstudier samt kommersialiserbara innovationsprojekt, till exempel pilotprojekt för digitaliserad mödra-/barnhälsovård etc.

   

 

Ledning, organisation, tillgänglighet och datahantering

 

Ledning och organisation

Den nuvarande styrgruppen för NorthPop Infrastruktur består av: Professor Magnus Domellöf (ordf), Professor Christina West (vice ordf), Univ lektor Pernilla Lif Holgersson, Professor Ingrid Mogren, Docent Sven-Arne Silfverdal, Docent Olof Sandström och Univ lektor Patrik Rydén.

Kontaktperson: Magnus Domellöf, magnus.domellof@umu.se

Data Manager: Richard Lundberg Ulfsdotter, richard.lundberg-ulfsdotter@umu.se

Hemsida: www.NorthPop.se/infrastruktur

Region Västerbotten är huvudman både för biobanken (som är organiserad under Biobanken Norr) och databasen (som är organiserad under Registercentrum Norr).

Styrgruppen kommer att kompletteras med en representant som utses av Region Västerbottens FOU-råd och en representant som utses av Umeå universitets forskningsstrategiska råd (FOSTRA). Styrgruppen är ansvarig för uppbyggnaden av Northpop och är för närvarande även ansvarig för datauttag. När förfrågningarna om datauttag har ökat kraftigt planerar vi att tillskapa en Expertgrupp, som kommer att ta över ansvaret att hantera ansökningar om datauttag och tillgång till biologiskt material. Expertgruppen kommer att utses av Register- och biobankskonsortiet (RBKON) (www.umu.se/rbkon) som är öppet för alla disputerade forskare vid Umeå universitet och Region Västerbotten. Detta kommer bli en expertgrupp om ”Barn och unga vuxna” i tillägg till de två nuvarande expertgrupperna inom Enheten för biobanksforskning som är ”Cancer” och ”Hjärt-kärl och andra sjukdomar”. Vid behov kan styrgruppen och expertgruppen modifieras ytterligare utifrån Region Västerbottens och Umeå universitets önskemål om sammansättning och organisation – det är viktigt att säkerställa att organisationen är transparent, hållbar och framtidssäker.

  

Tillgänglighet

NorthPop är en öppen infrastruktur som är tillgänglig för alla forskare vid Umeå universitet och Region Västerbotten samt även för externa forskare.

NorthPop ordnar regelbundet workshops, öppna för samtliga forskare vid Region Västerbotten och Umeå universitet och även externa forskare. Syftet med dessa workshops är att informera om infrastrukturen och att få in förslag till nya projekt som kan utnyttja NorthPop databas och biobank. Forskare kan dessutom när som helst kontakta styrgruppen för NorthPop med förslag på projekt.

Ansökningar om datauttag skickas till NorthPops kontaktperson (se ovan) och bedöms för närvarande av styrgruppen för NorthPop – i framtiden kommer bedömningen att ske av den av RBKON utsedda Expertgruppen (se ovan). Om ansökan gäller datauttag, är regeln att bifalla om frågeställningen är vetenskapligt sund och om godkännande från Etikprövningsmyndigheten finns. Om ansökan gäller tillgång till material från biobanken kommer därutöver en särskild granskning att göras av styrgruppen för att säkerställa att endast en minimal mängd provvolym används för varje undersökning så att provmaterialet inte utarmas.

Eftersom infrastrukturen är under uppbyggnad, så har vi än så länge inte haft sedvanliga användaravgifter – däremot uppmuntrar vi användarna att söka medel för NorthPop-relaterade projekt. Vi ställer också krav på att en andel av beviljade NorthPop-relaterade forskningsanslag går till infrastrukturen. Då uppbyggnadsfasen under de närmaste åren övergår alltmer i driftsfas kommer vi att successivt införa sedvanliga användaravgifter (datauttagsavgifter).

 

Datahantering och datauttag

NorthPops data manager assisterar forskare med datauttag. Datalagring och datauttag hanteras av ITS och Registercentrum Norr med iakttagande av relevant lagstiftning om skydd för känsliga personuppgifter, inklusive dataskyddsförordningen (GDPR). Användare får normalt tillgång till avidentifierade data, men identifierande personuppgifter kan ingå i datauttaget om detta krävs för projektets frågeställningar och om godkännande finns från Etikprövningsmyndigheten.

Hantering och uttag av prover från biobanken görs enligt gällande rutiner vid Biobanken Norr.

 

  

Projekt och forskare

 

Exempel på forskningsprojekt som bygger på NorthPop infrastrukturen

Can epigenetic modifications be used as markers of chemical exposures, dietary lifestyle, socioeconomic factors and early childhood health?

Sophia Harlid, Dept of Radiation Sciences, Umeå University; Patrik Andersson, Dept of Chemistry, Umeå University; and coworkers

Exposure to environmental pollutants during fetal development may have long lasting health effects. High blood levels of perfluorinated compounds, phthalates and bisphenols in pregnancy have been associated with adverse health outcomes in the child. A potential mediator between exposure and outcome is epigenetic modifications which can potentially prime the individual for future allergy development. It is challenging to determine whether changes to DNA methylation plays a causal role between exposure (environmental pollutants, dietary and lifestyle exposures) and outcome (e.g. asthma and allergies) and requires access to large prospective cohorts with sufficient information on lifestyle, environment and health. One such infrastructure is the NorthPop study – a prospective birth cohort with the goal of recruiting 10,000 pregnant women who will be followed (together with their child) for at least seven years. We intend to use a unique multifactorial and comprehensive approach where we measure environmental pollutants in biological samples in pregnancy, connect these to genome wide DNA methylation patterns in cord blood and use this information to identify epigenetic patterns associated with health in early childhood. We will focus on chemical pollutants previously associated with adverse health outcomes and in-depth information on diet, exercise, socioeconomic status and early childhood health outcomes. Experts from different fields ranging from molecular epidemiology and medicine to environmental chemistry are participating in the study, which utilizes a strong multidisciplinary approach and design.

 

Programming of the gastrointestinal microbiota and allergic disease within the prospective NorthPop cohort. Christina West, Dept of Clinical Sciences, Umeå University, and coworkers

The ”epidemic” of allergic diseases has become a major challenge as 30% of children are affected by some allergic manifestation. Factors that have been associated with early immune dysregulation and allergic disease include microbial and dietary patterns. Our aim is to detail how maternal microbial exposures from multiple body sites influence infant gastrointestinal microbiota establishment, immune development and the risk of allergic disease, with the goal of identifying preventive risk factors. For this, we use the NorthPop infrastructure, where prospective questionnaire and register-based data and biological specimens (cord blood, breast milk, saliva and feces) are collected prospectively from 10 000 mother-partner-child triads and the children will be followed until 7 years of age. Questionnaire data on parents’ health, diet and socioeconomics is collected in pregnancy. Maternal diet is mapped with frequency questionnaires. Questionnaire data on child health, morbidity  and dietary exposures is collected at 4, 9 and 18 months, 3 and 7 years. Microbial composition and diversity will be analyzed in maternal blood (buffy coat), placenta, saliva,  stool and breast milk; in stool and saliva samples from the child at birth, 1, 9, 18 months, 3 and 7 years using 16S rDNA sequencing. Patterns of plasma cytokines, chemokines and blood microbiota (buffy coat) will be analyzed in cord blood and at 18 months. Vitamin D will be analyzed in maternal, cord blood and infant blood samples. Allergic sensitization will be assessed at 18 months and 7 years. Early onset NCDs often start in childhood and frequently persist into adulthood. This yields a burden for the individual, the family and the health care system. We seek to identify both preventable risk factors and risk groups that may be the target for preventive actions in pregnancy and early parenthood. This can have a major impact at both the individual, family and societal level.

Oral microbiota in health and disease
Pernilla Lif Holgersson, Dept of Odontology, Umeå University, and coworkers.

Recent studies show that the oral microbiota is important not only for dental caries and periodontitis, but also conditions like obesity and associated diseases. The overall purpose of the present project is to follow development of the oral microbiota using multiplex sequencing of bacterial gene pattern and gene expression in relation to age, environmental exposures, and oral and general health or disease. The study utilizes the large-scale NorthPop biobank. The specific aims are (i) to characterize and follow the development of the oral microbiota from early infancy to late childhood and relate it to mode of delivery, feeding mode, and the oral microbiota of the caregiver and study the stability of the oral microbiota in a short and long term perspective in infancy-childhood, (ii) to characterize the human milk microbiome at various lactation stages and relate it to the natural course of the oral microbiome of the infant, (iii) to link obtained microbiota data with data from the NorthPop cohort and search for associations with development of obesity, immune related diseases, and oral disease. Use of the multiplex NSG methods facilitates both wide and deep characterisation at the species level for most members of the oral microbiome, and the PacBio method even clonal distinction as amplicons may be used from different house-keeping genes. The study will add knowledge on how foods and nutritional status may contribute to a healthy oral environment and optimal dental health, and potentially underpin appropriate parental counselling.

 

Effects of nutrition and other early environmental factors on brain development and cognitive/behavioural problems in children. Magnus Domellöf, Dept of Clinical Sciences, Umeå University, and coworkers.

About 20% of Swedish children are affected by cognitive or behavioral problems (e.g. ADHD), which severely impact their quality of life and frequently persist into adulthood. The brain is the fastest growing organ in the fetus and young child and early nutrition and other environmental factors during fetal life and early childhood are critical for normal brain development. We have previously shown that delayed umbilical cord clamping at birth, iron supplements, as well as provision of specific milk fat components to infants can have significant, positive effects on later cognitive and behavioural function up to school age. Nutrient deficiencies still occur in young children in Sweden and are prevalent especially for some nutrients (iron, iodine, vitamin D, complex lipids) and in some large risk groups (low birth weight children and children of immigrant parents). The present study aims to investigate the associations between early nutrient deficiencies (during fetal life and the first postnatal years), brain development and neurodevelopmental outcomes in children with the goal of identifying nutritional interventions which will effectively reduce these common and disabling childhood morbidities. The specific aims are to assess in the NorthPop cohort (n=10 000) associations between serum concentrations of vitamin D, folate, iron, zinc, cholesterol, DHA and other nutrients and nutrition related biomarkers in pregnant women and newborns, and determine whether these deficiencies are associated with lower neurodevelopmental scores during childhood. This project will give the evidence base for future national and international recommendations on early life nutrition and may help reduce the prevalence of cognitive and behavioral problems in children.

Digital media, social support and wellbeing among parents. Anna Baranowska-Rataj, Simon Lindgren, Department of Sociology, Umeå University and coworkers.

Raising children is often seen as bringing emotional rewards and a sense of personal fulfilment, but it may also undermine wellbeing and lead to stress, anxiety or depression. It places parents under a lot of pressure, as it requires financial expenses, involves substantial reorganization of professional and personal life, leads to time conflicts, sleep deprivation and fatigue, and it often brings tensions in partnership relations. While a large body of research argues that social support from relatives, friends and peer parents may help in coping with some of the challenges related to parenthood, so far little attention has been paid to emerging forms of social support provided online. This project aims at filling this gap by addressing the following research questions: (1) How do parents exchange emotional, informational, and tangible support online? What is the social structure and textual content of interactions that arise in such contexts? (2) How is information and knowledge collectively filtered, interpreted, evaluated, synthesised and used online among parents? To what degree, and how, are shared interests and common experiential themes used to create group cohesion? (3) To what extent can such cohesion form the basis of peer-support strategies, and what are those strategies? What types of social networks are formed online among parents? Does participation persist over time? What is the relationship between giving and receiving peer-support? (4) How does using digital media affect parental wellbeing? For which groups of parents are the effects most pronounced?  Research design: The project combines analysis of data from digital media and analysis of data from the NorthPop infrastructure. The sample includes families of children born in Västerbotten from 2017 onwards, with a goal of having 10,000 participating families followed for 7 years. Information is collected on family members background characteristics, lifestyle and health and wellbeing. Our outcome variables measuring parental wellbeing are derived from the General Health Questionnaire. Analyses will also incorporate a set of control variables to reduce confounding bias. This will allow us to quantify the impact of digital media on parental wellbeing and indicate the social categories of parents for whom these benefits are the strongest.

 

Ytterligare pågående forskningsprojekt:

The circadian rhythm of infants in the subarctic region of Västerbotten: Associations between sleeping patterns, feeding patterns, seasonal daylight and health in infants.
K Wulff, Dept of Radiation Sciences , Umeå University

Effects of early nutrition, growth and other preventable factors on the risk of overweight and obesity in children.
I Öhlund et al, Dept of Clinical Sciences, Umeå University

Acceptance commitment therapy for pregnant women with decreased psychological wellbeing.
Stefan Holmström et al, Dept of Psychology, Umeå University

Fetal and early life exposures and the risk of asthma and allergic disease in children.
Christina West, Dept. of Clinical Sciences, Umeå University

Sustainable physical activity.
Anncristine Fjellman-Wiklund, Erik Rosendahl et al. Dept of Social medicine and Rehabilitation, Umeå University

Complications during pregnancy in association with socioeconomic factors in the county of Västerbotten.
I Mogren, I Ohlsson, L Meander, Dept of Clinical Sciences, Obstetrics/Gynecology, Umeå University

Psykiskt välbefinnande och graviditetsrelaterad stress hos gravida kvinnor i Västerbotten.
M Lind, D Wahlström, E Domellöf, Dept of Psychology, Umeå University

Early childhood neurological development in association to socioeconomic factors a study in the county of Västerbotten.
F Berg, M Domellöf, Dept of Clinical Sciences, Umeå University

How can celiac disease be prevented in children?
O Sandström, Dept of Clinical Sciences, Umeå University

Serologiska biomarkörer vid allergiska sjukdomar och celiaki.
Catharina Eriksson, Dept of Clinical Microbiology, Clinical Immunology, Umeå University

 

Lista över NorthPops användare

Urval av disputerade forskare som arbetar med projekt som bygger på NorthPop infrastrukturen, per institution vid Umeå universitet

Klinisk Vetenskap: Magnus Domellöf, Christina West, Sven-Arne Silfverdal, Olof Sandström, Anna Chmielewska, Inger Öhlund, Ingrid Mogren, Maria Lindqvist, Stina Bodén, Kotryna Simonyte Sjödin, Marie Therese Vinnars, Anna Winberg, Karin Brunnegård

Odontologi: Pernilla Lif Holgersson, Ingegerd Johansson, Pamela Hasslöf, Cynthia Huaynate

Samhällsmedicin/rehabilitering: Erik Rosendahl, Anncristine Fjellman-Wiklund, Maria Wiklund, Therese Eskilsson, Jonas Sandlund

Strålningsvetenskaper: Sophia Harlid, Katharina Wulff, Justin Harbs, Kushan Kumara De Silva Ranakombu

Kemi: Patrik Andersson, Johan Trygg

Sociologi: Simon Lindgren, Anna Baratowska-Rataj, Sara Kalucza

Psykologi: Stefan Holmström, Eva Palmqvist, Erik Domellöf

Klinisk mikrobiologi: Catharina Eriksson

Folkhälsa och klinisk medicin: Bo Glas, Andreas Tornevi, Anna Oudin, Ingvar Bergdahl, Gabriel Granåsen

Matematisk statistik: Patrik Rydén

Datavetenskap: Helena Lindgren

Kost- och måltidsvetenskap: Elisabeth Stoltz Sjöström, Armando F J Perez Cueto Eulert

Handelshögskolan: Xavier de Luna, Xijia Liu

Epidemiologi och global hälsa: Maria Nilsson

Språkstudier: Maria Rosenberg

Vi har även samarbeten med externa forskare; t ex Åke Bergman och Anders Bignert vid Örebro universitet samt Bo Yuan vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet.

De flesta av de anknutna forskarna har använt (eller planerar att använda) NorthPop i sina ansökningar till forskningsfonder, bl.a. till VR, Forte och Wallenberg, Centrala ALF, Erling Perssons stiftelse m fl. 

Antalet projekt och forskare som utnyttjar NorthPop-infrastrukturen beräknas öka kraftigt under de närmaste åren.